Första adventshelgen

Så passerade den första adventshelgen och nu är december här. Jag spenderade fredagkväll och hela lördagen i Östergarn - först hos min vän Britt. De översta bilderna är från hennes fantastiska hem. Det är ett fantastiskt inspirerande, generöst och funktionellt hem där slöjden och inspirationen aldrig är långt bort. 

Resten av lördagen var vi på Skolhuset där det var julpyssel, liten julmarknad och adventslunch. Vi gjorde julpynt med återbrukstema och båda barnen kom hem med skatter att pynta med. Jag fick till ett par julkort med dekoration av gamla kaviartuber. Vi är alla rätt överens om att det är dags att samla på oss lite tuber och göra mer... Det är en väldigt lättarbetad metallplåt - även lillasyster fick till fina mönster. Några hängen av cykelslang blev det också, och en liten oro. Det är något alldeles särskilt att sitta ned många timmar och göra tillsammans - härligt att vår äldsta har ro till det och kul att Helmi satt en stund i alla fall. Tålamod på treåringars vis. Kvällen avslutades med lyxigt ostfat. Vi är alla eniga om getost är det godaste som finns. En dyr men god vana.

I söndags tog vi en lugn förmiddag hemma. Det hällregnade verkligen och ett tag såg det ut som att det planerade besöket på julmarknaden i Bläse skulle regna inne - men plötsligt klarnade det upp så saffransskorporna fick stå och torka bäst de ville medan vi for norrut och fick en fin eftermiddag med skymning i Bläse. Det var mysigt att kika runt bland marknadsstånden, värma sig vid eldarna i de gamla kalkugnarna och titta på kalkbruket. En fin första advent, precis innan stormen Gorm kom till ön. 

Hej vad det blåste. Det blev inte mycket sömn - men vi blev inte värre drabbade än så. Många här på ön fick tillbaka elen först framåt måndagkvällen om ens då. 

Det finns verkligen för och nackdelar med att bo på en ön, men absolut mest fördelar. Jag är så tacksam för vårt första år - för allt som börjar kännas vant och hemma. Alla nya bekantskaper som börjar bli vänskaper, Att det här börjar kännas som hemma på riktigt. Det är jag tacksam för. 

Hemma

Hemma igen. Ingen av oss jublar precis, men nu är vi hemma igen. Vi kom oss slutligen för att lösa in presentkortet på Solhem Keramik vi fick av vännerna när vi gifte oss (15 augusti 2009, så det har legat till sig) på vägen hem. Det känns fint att kunna duka med en bit Bohuslän som dessutom finns hos i stort sätt alla vännerna där, och dessutom veta att den kommer från dem.

Valdar bearbetar sin Bohuslängtan genom att rita hundar och får. Allrahelst den fina kelpievalpen Zoey som imponerade stort när hon vallade nu när vi var nere. Vi bakar chokladscones, gläds åt våren och Pärlans erövringar. Försöker hitta sätt att ändå uthärda och att trivas så bra det bara går. Det finns bra saker här också, det gäller att fokusera på dem. Att leva och inte bara överleva. Snart är det dags att åka till Blidö också, det skall bli fint.

April april

Tänk att vi har en alldeles egen åttaåring här hemma nu. En fantastisk, fin, omtänksam, nyfiken, envis, fnittrig, kittlig, kärleksfull, fantasifull, musikalisk legobyggande spritt språngande skogstokig en - en alldeles egen. 

Vi firade hans födelsedag här på morgonen och med köpetårta och Ragnhild på kvällen. I lördags hade vi släkt och kamratkalas här hemma, i två sittningar - för det är ju inte så stort här runt bordet. Det längtar jag efter! Ett hem där man kan duka för tjugo om man vill och behöver. 

Det åts tårta, småkakor, dim sum och senare på kvällen hämtade vi mat och åt tillsammans. Tack alla som kom och firade V!

Nyklippt och tårtsugen

Söndagsfrukost - scones, marmelader, ananas (och tårta såklart)

Ewokerna var tvungna att ta en promenad på melonplaneten, tyckte jag.

I dag träffade jag Jennie för att prata broderikurs i höst! Vi började med att äta fantastiskt god lunch på Beijing8 på Kocksgatan. Jag hittade dit tidigare i våras tack vare Karin. I dag åt jag både vegetariska dumplings, och laxdumplings med five spice, edamamebönor och glasnudelsallad.

Sedan var det dags för oss att planera höstens kurs i Berättande broderi. Jag tog lite inspirationsbilder; visst blir man sugen? Håll utkik i september på ett ungefär. Då finns det möjlighet att brodera med Jennie. 

Vi hann med ett besök på Manos hos Karin Eriksson också och Mr Sailor fick följa med hem. Han är ett resultat av ett tidigare samarbete mellan Karin och Camilla Engman. Snart är det dags för lanseringen av nästa samarbete. Jag längtar!

Nu har nedräkningen verkligen börjat. Det är faktiskt bara 18 arbetsdagar kvar. Knäppt men sant. Jag skall sticka lite och kontemplera över detta faktum tror jag. Ha en fin vecka!

Snö, sa Råttan torrt

Ja hörrni. Vilken vecka. Det har varit lite väl spännande att vara mig den här veckan, men troligtvis kan uttryck som "inget ont som inte för något gott med sig" och "Det som inte dödar härdar" framöver visa sig stämma. Just nu känns det mest lite lumpet och trist. Men, allt skall bli bra och det är bra med oss alla tre (fyra). Därmed inte sagt att det inte var väldigt skönt att det blev helg. I går hade jag besök av självaste frk M och fick hjälp med både det ena och andra av firma Puts & väv. Mer tacksam än jag kan säga, ärligt talat. Skinande rena fönster och en vävklar vävstol! Så nu skall jag besluta mig för inslagsgarn (hur var det nu jag tänkte för ett bra tag sedan när jag satte upp den?) och sätta i gång. 

Själv lyckades jag åtminstone baka en rejäl omgång småkakor till nästa helgs åtta(!)års kalas nästa lördag och dirigera upphängning av en av våra finaste bröllopspresenter - en halmkrona/oro som Helénes syster har gjort. Den är underbar, och nu har vi kommit fram till vi kan ju flytta den även om den inte hamnar på den perfekta stället direkt. 

Lördagsfrukost alltså. Kanske den bästa? Mycket, länge och god är nyckelord. 

Nu skall jag klura på i vilken ordning allt skall göras i dag. Sy, baka, väva, bada badkar är det som skall göras. 

Annars hoppas jag på en Malmö/Köpenhamnresa en bit in i maj. Särskilt ett besök på Liebling. Det gäller att ha saker att se fram emot utmed vägen.

Gottefabriken

Nej, det var ingen ergonomisk succe, men jag hoppas att det i alla fall blev gott. Roligt var det att göra i alla fall, årets lilla upplaga av Påskugglorna och påskgodiset modell lite knäppare. Vad gör du för påskgodis?

Här sitter de och tittar på oss. 

Några av dem får nog pryda en tårta.

Längst ned har vi en smått absurd kreation. 

Romägg med nougatkärna i choklad och strösselbo. 

Ha en utmärkt skärtorsdag!

Kakbak och vårvinter

I fredags var det nog inte bara vi som fick tänka om lite. Ingen av oss kom i väg på möten, till jobbet eller till förskoleutflykt. Snöovädret kom till stan helt enkelt. Vi spenderade dagen med att städa, baka bröd och kakor, lägga pärlplattor, gå och simma och ta det rätt lugnt. Inte alls tokigt. Det var rätt härligt att äta fredagslunch tillsammans, och kura i soffan på morgonen med en kopp te och lite morgontv med
ovädersrapport. Tur för oss som kunde stanna hemma, tur för oss som kunde välja. Och tillfällig tur för oss som inte hade bil.

I går var vi ute och njöt i solen! Jag sprang min sex kilometersrunda men det gick rätt tungt, jag skyllde i mitt stilla sinne på att jag bara simmat sedan i tisdags - men det var nog kylan. Snabbare gick det i alla fall, och efter en riktigt snöpulsningspromenad på eftermiddagen var jag rätt mör. Men så skönt med solen - ljuset gör mig verkligen på bättre humör. Nu kanske inspirationen och orken kommer tillbaka?

Söndagar är på sätt och vis min favoritdag. Det finns en lugn jag verkligen uppskattar, när jag har vett att ta vara på det. I dag var det en sådan dag. Även om jag är trött som tusan så var det en bra dag. Frukost tillsammans, en tur till Liljeholmen och Stadsmissonen med alla utrensade kläder och ja - kakbak. För att lite grann förklara omfattningen vill jag säga att vi helt enkelt hade en paket smör i kylen som höll på att gå ut. Så det blev lite bak. Kolakakor (standardkakan här hemma) med mycket ingefära, havreflarn och farmors spröda russinkakor. Inte lika goda som farmors, men goda ändå.

Det blev en eftermiddagspromenad i solen och snön också. Men ingen löpning i dag, bara jag och gåstavarna. Det kanske ser lökigt ut, men jag vill påstå att det är rätt bra träning för armar, axlar och rygg. Stickmuskulaturen alltså.

Men viktigast i dag var ändå besöken på Stödfikat för anrika Fria Teatern i Högdalen. Teatern har fått halverat verksamhetsstöd - mer om det går att läsa på hemsidan. Nu gäller det att visa hur viktig kulturen och teatern är för oss som bor och vistas här. Kulturen behövs i den utskällda förorten.

Dagens ord är lokal förankring, möjligen också kultursyn. Kom nästa söndag du med! Det var jättetrevligt - filmvisning, tröjtryck, gott fika och möjlighet att göra egna knappar. Valdar gjorde två, med stor glädje. Nästa söndag bakar vi och bidrar med det lilla i alla fall.  Det är otroligt värdefullt att kunna handla, gå till biblioteket, tandläkaren, besöka simhallen och träna, promenera och delta i ett aktivt kulturliv där vi bor. Att det finns där när man kommer hem från förskola och arbete på andra håll i stan.