Påsklov

Nu är det vardag igen. Vi hade faktiskt hela förra veckan lediga tillsammans. Det var väldigt länge sedan sist och helt och hållet nödvändigt. Så där nödvändigt att vi liksom inte är utvilade ännu, men i alla fall påfyllda. Vi hade tänkt att göra andra saker under veckan, kanske åka från ön - men när Hs operationstid kom så fick vi tänka om. När vi sedan fick besök under påskhelgen kändes det ännu lättare att stanna kvar. 

Det är det där med att landa. Här. Där vi bor nu. Hemma. Både lätt och supersvårt faktiskt. Både lättare och svårare än en tänker sig innan. För det är svårt att tänka sig innan. Sedan är det liksom minst två saker samtidigt. Att landa på Gotland - rumsligt och själsligt - och att landa i vårt hem, i vår nya vardag. 

Vi har spenderat veckan med att göra härliga utflykter i så gott som alla riktningar på ön. Skogspromenerat med en Pärla som hade läkt så fint att hon både kunde sitta och äta äggmacka i skogsbacken och sedan sova middag i selen på min rygg. Valdar fick springa av sig i skogen och tälja en stund i solen. Hälsat på Karlsöarna så nära vi bara kunde komma utmed Ekstakusten utan att bli våta om fötterna, fikat på Bagarns i Hemse (fantastiskt) och fått hälsa på en väns husrenovering. Klättrat runt på Lindeberget och njutit av alla blåsippor (Röda-lila-blå-och-VITA-blåsippor mamma! De är jättefiiiina!) Stökat i trädgården här hemma, utflyktat oss åt Slitehållet och Asunden. Vilket ställe! Raukar, fantastiskt fågelliv och massor av himmel.

I fredags smet jag iväg med en ny vän till Berså. Stickade och fikade, innan vi for förbi handelsträdgården här i stan. 

Vi hann med en tur till Fårö också, ännu en riktigt fin vårdag. Grillunch på udden vid Ryssnäs, Engelska kyrkogården, en glass vid kyrkan och sedan en stunds promenad och lek vid Langhammars. På vägen söderöver åkte vi förbi och hälsade på en stickkamrat till mig som jag faktiskt inte träffat i levandes livet tidigare men som har sommarhus på ön. Det är fint att bli påmind om hur magiskt det är med det där stickandet, slöjdandet. Vilka människor man träffar som man aldrig skulle haft i sitt liv annars! 

Så, jag känner mig rik. I går var jag på Broderiakademins lokala grupps utställning på Langska huset. Men det får bli ett eget inlägg. Då blev jag påmind igen. Både om rikedomen att få möta människor i slöjden och om broderiet. Så nu smider jag planer! Först skall Valdars grovguernsey bli klar (innan elvaårsdagen på söndag) - men sedan är det nog dags för nål och tråd. Det var ett tag sedan. 

Glad påsk!

Påsken

Vi har varit i Roslagen hela påsken. Obeskrivligt skönt. Firat påsk, krattat, lagat mat och bakat. Firat världens finaste 10 åring. Oerhört tacksam över alla vänner och släktingar som var med och firade honom. Vilka år det har varit, och vilken spännande tid som väntar.

Helmi har mest tumlat runt och bekantat sig med stock och sten. Suttit på stenar, kisat mot solen och ätit äpple. Valdar har täljt. Och täljt. 

Vad jag inte har gjort är att sticka. Inte en maska. Det är skandal. Men å andra sidan har jag både hunnit dricka kaffe på bryggan, pratat med farmors syster och bakat bullar. Det är faktiskt fint det med. 

Tillsammans

Nu är det långfredag. Vi har gjort påskgodis! Valdar har varit Jack Sparrow ungefär halva dagen, Helmi har ömsom rullat, ömsom krupit in under soffan. Jag fick en stunds tid fika och stickningsprat med en kär vän och sedan var det plötsligt kväll.

Valdar påpekade att det minsann inte riktigt var påsk innan girlangen med påskharar var upphängd, så då fixade vi det. Annars är jag mest av allt väldigt trött. Det kanske inte är så konstigt, men det är icke desto mindre lite frustrerande. Önskar att jag hade mer ork. Men det vet jag å andra sidan att jag inte är helt ensam om. Så här är lite bilder från i dag.

Björns goda jordärtskocks-soppa, ägghalvor redan till frukost och fin-choklad till kaffet. Det är ju ändå helg nu.

Sedan har vi en liten tradition i vår familj. Inte så mycket påskgodis från oss föräldrar, utan påskböcker. I år frossade vi loss lite extra - det fanns mycket fint och nytt att välja på. Nu får ni inte skvallra för Valdar, han har inte fått sin ännu. Inte Helmi heller för den delen.

"Lilla handen" och "Lilla foten" - två rykande färska barnböcker för småttingar - av Emma Adbåge. Helt spontant måste jag säga att jag är förtjust! Fina och sådär kärleksfulla som jag tycker att barnböcker skall vara, även om det är för de allra minsta och man tycker att det bara är några få ord. Här handlar det helt enkelt om vad den lilla handen och vad den lilla foten gör hela dagarna, det är rätt mycket det.

Helt och hållet underbara, båda två.

Valdars påskbok är "Hårdkokta fakta om ägg" av Lena Sjöberg. Den verkar hålla samma höga standard som en annan av våra favoriter - "Iskalla fakta om is" av samma författare.

Den håller vad den lovar. Man kan lära sig allt, verkligen allt, om ägg. Jag uppskattar tilltalet, språket i boken lika mycket som de fina bilderna. Jag uppskattar också när man verkligen lär sig saker tillsammans när man läser böcker. Underbart.

"Jag vet! Vi äter mat" av Ingela P Arrhenius är en väldigt glad, fin och tydlig bok om just mat och olika djur som äter mat. Gillar du Ingelas formspråk och figurer gillar du den här och de andra i serien. Jag är säker på att det kommer att bli en favorit!

Men allra mest förväntningar hade jag nog ändå på den här. "Vi leker att vi är pippifåglar" av Barbro Lindgren och Camilla Engman. Två stora favoriter som tillsammans gjort en barnbok! Vansinnigt fin var den! Jag ser fram emot att läsa den barn, men jag är redan helt förtjust. Missa inte den.

Missa förresten ingen av de här böcker. Full pott måste jag säga!