About Malin, Fånge i sin egen kropp

Todays entry will be in swedish and a short one since there finally has been an article on ME in a swedish paper. The article is about my dear, dear friend Malin. I cannot even begin to describe how much I love and miss her. She has not been able to type and sit up since early this year, but her blog is still up. Do visit it!

I dag var det äntligen en artikel om ME i en svensk tidning, jag tror att det är början på en serie. Artikeln handlar om min kära, kära Malin. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag saknar henne, hur ont det gör att inte kunna kommunicera annat än genom sms, att veta att hon inte ens får behandling. Att det inte går framåt. Det står still, eller blir sämre. Vad säger man då? Vad gör man då? Man är förtvivlad över att se någon man älskar må så dåligt, och man hoppas. Man minns. Man minns att det i den kroppen fortfarande är samma smarta, starka, vackra, lojala, passionerade, underbara kvinna med världens största hjärta som jag känt i snart 15 år. Att hon inte är borta. Att hon fortfarande gillar allt med banansmak, bra whisky, musik, arkeologi, politik, rökt tofu, mörk choklad, är en hejare på att laga mat. Att hon börjar bli riktigt bra på att sticka! Att hon har ett väldigt medryckande skratt och kan se hur finurlig ut som helst. Att hon är viljestark och verkligen vill leva. Man minns allt det och är tacksam för att hon finns. Men vad kan jag göra för att hjälpa henne? Finnas? Det känns så ynkligt.

Läs artikeln och besök Malins blogg: Sick but literate