Snö, sa Råttan torrt

Ja hörrni. Vilken vecka. Det har varit lite väl spännande att vara mig den här veckan, men troligtvis kan uttryck som "inget ont som inte för något gott med sig" och "Det som inte dödar härdar" framöver visa sig stämma. Just nu känns det mest lite lumpet och trist. Men, allt skall bli bra och det är bra med oss alla tre (fyra). Därmed inte sagt att det inte var väldigt skönt att det blev helg. I går hade jag besök av självaste frk M och fick hjälp med både det ena och andra av firma Puts & väv. Mer tacksam än jag kan säga, ärligt talat. Skinande rena fönster och en vävklar vävstol! Så nu skall jag besluta mig för inslagsgarn (hur var det nu jag tänkte för ett bra tag sedan när jag satte upp den?) och sätta i gång. 

Själv lyckades jag åtminstone baka en rejäl omgång småkakor till nästa helgs åtta(!)års kalas nästa lördag och dirigera upphängning av en av våra finaste bröllopspresenter - en halmkrona/oro som Helénes syster har gjort. Den är underbar, och nu har vi kommit fram till vi kan ju flytta den även om den inte hamnar på den perfekta stället direkt. 

Lördagsfrukost alltså. Kanske den bästa? Mycket, länge och god är nyckelord. 

Nu skall jag klura på i vilken ordning allt skall göras i dag. Sy, baka, väva, bada badkar är det som skall göras. 

Annars hoppas jag på en Malmö/Köpenhamnresa en bit in i maj. Särskilt ett besök på Liebling. Det gäller att ha saker att se fram emot utmed vägen.