Nu är det verkligen höst. Precis som många andra älskar jag hösten. Det finns en vila, och en avsaknad av stress som många andra årstider saknar. Man behöver inte hetsa ut, man behöver inte hetsa alls. I sanningens namn handlar det säkert om att det mest jag allra helst sysselsätter mig med är typiska höstsysselsättningar. Och det är vansinnigt fint att möta hösten med Pärlan. Hennes stora blå ögon som tar in alla färger, hur höstvinden som söker sig ned i vagnen eller selen får henne att kikna och sedan skratta på sitt alldeles särskilda tremånadersvis.
Hur hon kan ligga i vagnen - länge - med suffletten nerfälld, ordentligt nedbäddad och prata med de färglada löven ovanför. Eller de första regndropparna på nästippen innan jag hunnit fiska fram regnskydd och regnjacka. Det är rikedom. Kanske finns det också mer vila den här gången vi har ett litet barn. En lite större medvetenhet om att sen kommer ändå, det finns ingen anledning att skynda dit. Jag vet att det kommer att komma dagar med mer energi, mer tid eller ett mer välborstat hår. Det hjälper lite granna i alla fall de dagar att känns lite hopplöst. När disken är lika odiskad på kvällen som kvällen före. När post-gravid-kroppen inte riktigt påminner om den före. Jag övar mig fortfarande på Tillförsikt. Det är nyttigt om inte annat.
Hösten är en period av kreativitet för mig. Vilket är bra. För den här hösten väntar spännande projekt som får finnas med under Pärlans och mina vardagar. För det är precis som en fin, fin vän sa till mig i våras när saker och ting kändes svåra - att stänger man en dörr så öppnas en annan. Precis så var det. Tack kära M för att du påminde mig om det. Tillförsikt.
Lite ny daglig läsning - Om kläder som är vackra
Inlägg
Ja, så fint som vanligt Erika!
SvaraRaderaJag fick höra en gång:
"Når det lukkes en dør, så åpnes et vindu!" Kram!