Livstecken

Vet ni. I dag luktade det vår! Alltså, inte bara lera och lite sådär solvarm upptinad hundbajs utan något mer. Den där lite vårtorra förhoppningen som det är svårt att sätta ord på, än mindre fingret. Även om jag verkligen inte är den som klagar över vinterväder är det verkligen dags för vår nu. Nu. Kallt går bra, så länge solen skiner.

Annars är det minst sagt hektiska tider här i Vita tornet. Bokprojektet går in i en ny fas alldeles snart. Eva och jag bollar texter mellan oss, manuset skall in till redaktören på onsdag. Vi gjorde den sista huvudsakliga fotograferingen i söndags hos vår eminenta fotograf Malin Nuhma. Det blir säkert lite kompletteringar, men ändå! Jag har stickat de sista plaggen, fäst de sista trådarna. Allt sådant där.

Jag har också suttit uppe och jobbat till 4 på morgonen lite för många nätter - så även i natt. Men vad gör man när arbetsro och lust finns att få först efter midnatt? Tänker att det snart blir färre av sådana nätter och fler lugnare. Det blir bra.

Här är i alla fall lite bilder från de senaste veckorna. Helgpromenad på Brunnsvikens is, stickning, flytande näring i form av frysta bär och mandelmjölk. Smygtitt från fotograferingen, detalj från en av Evas fina Hønsestrikvästar, vantskisser från förr som kom fram här när jag letade efter annat, de bedårande röda skorna som står och nästan fnissar här i bokhyllan i väntan på att Helmi skall lära sig gå. Det är Kavatskor ur ett restlager som bästa Fröken Gul i Huddinge sålde till mig.

 Allra käraste barnen som håller mig på gott humör och ser till att man aldrig glömmer vad som allra viktigast.

Ha en fin vecka!