Stora Karlsö

Hej vad tiden går! I månadsskiftet fick jag och familjen möjlighet att spendera en långhelg på en av de häftigaste platserna jag någonsin besökt. Jag visste att det skulle vara spektakulärt, jag visste det men ändå. Färgerna, stillheten, naturen, det vidunderliga i allt - ljuset, naturen, dofterna, vinden.

Vi var där för att Ny Björn fått möjlighet att gräva utanför grottan Stora Förvar, för att leta efter fler spår av metallhantverk. Vilket de gjorde också!

Jag var inte vid grävningen så mycket, vi hängde mest på stranden Helmi och jag. Bland fossil, mjukslipade stenar, ännu varmt havsvatten, nyfikna får och strandskatter. Det måste vara bland det bästa, att än en gång få upptäcka världen med ett litet barn. Påfrestande också, men mest av allt underbart. 

Valdar fick däremot vara med på grävningen - så honom såg jag inte mycket av.  Egentligen tror jag att bilderna får tala själva. Vi måste återvända under nästa säsong. Kanske kan vi bo i fyren då? 

Att det finns en sådan plats - och tänk att vi fick åka dit.