Ett höstlov kom och gick

Havet. Hela tiden, varje dag. Stilla, skummande, rasande, vrålande, krusigt. 

Soldränkt, regnstänkt. Blygrått, midnattsblått. 

Den obrutna horisonten och himlen. 

Så mycket himmel.

Havet är en stor anledning till att vi är här i dag. Inte den enda, men en stor och viktig en.

I helgen var Helmi på bio för första gången - vi såg filmatiseringen av Lena Sjöbergs underbara bok Tänk om.. med berättarsång av Nina Persson. Vilken underbar kombination. Är man knappt 2,5 år orkar man nästan sitta hela filmen. Bara en sådan sak. Jag var på afterwork mitt i Visby och njöt än en gång av hur nära allt är här. Jag cyklade hem vid åttatiden och hann läsa för storebarnet. Sa jag att vi har kommit fram till att vi har ungefär - jag säger ungefär - tre timmar mer tillsammans varje dag nu? Inte i veckan. PER DAG. Galenskap? Nej, verklighet. 

En gång för alla vill jag också skriva att det är faktiskt möjligt. Vi hade inte en varsin heltidsanställning när vi flyttade hit. Men vet ni. Det löser sig undan för undan. Jag säger inte att alla skall flytta till Gotland (även om ni är hemskt välkomna) men jag säger att det går. 

Man behöver inte vantrivas i en stad, man kan flytta. Välja om, prova, i värsta fall ångra sig. Det går i väldigt många fall, för att inte säga alla. Det är intressant hur vår flytt både glädjer och provocerar många i vår omgivning. Jag förstår i och för sig varför. Om man skall vara lite elak är det faktiskt enklare att stanna kvar och vantrivas än att riskera tryggheten och prova - eller hur? Men vänd på det och tänk på vad man kan vinna av nya perspektiv, en annan vardag. Kanske närhet till natur, till släkt, till kultur, till varandra. 

Tre timmar per dag gör mycket för ens vardag. Jag har exempelvis äntligen vågat närma mig yoga. Vansinnigt spännande. 

Så, nog om det. Den första 1 november börjar jag arbeta för Studieförbundet Vuxenskolan igen, men denna gång för SV Gotland och som projektledare. Ett par dagar i veckan, och fram till sommaren till att börja med. Så framtiden ser ljus ut; Yllet inredning, SV Gotland och bokmakeri. Bland annat! Kurslederi, föreläsningar, ull och mer ändå. 

Ha en fortsatt fin vecka 

Valnötter

Men förstår ni vad lyxigt? Gotländska valnötter. Här ligger de och väntar, de får nog vänta ända till jul när det kommer hit en person som är lika valnötstokig som jag, nämligen mamma. Jag fick dem i går av en instagramvän jag följt ett tag. Hon är också hitflyttad sedan ett tag och ja, vi verkar ha en hel del gemensamt. 

Här stökas lite i köket i maklig takt. Det finns disk som måste diskas och kakor som måste bakas. Åpplen som måste användas till något innan de fullkomligt ledsnar. Medan jag donar lyssnar jag på den utmärkta Marthapodden som jag hittade till via Karin Lindroos. Utmärkt blogg! Alltid inspirerande, och jag tycker mig se ett systerskap i att brinna för folkbildning. 

Ha en fin fredag!

Hemma

Vansinnigt skönt att komma hem igen. Vansinnigt skönt att också känna att det känns som hemma. I tisdags skjutsade vi en hemskt nervös storebror till flygplatsen. Det var dags att flyga till Stockholm! Här på ön är det höstlov vecka 43 så Valdar kunde inte bara vara hos mormor och Janne - han kunde hälsa på sin gamla klass i skolan också! Ett kärt återseende. Flygresan gick fint och på söndag kommer han hem igen. Färjan får han inte åka själv förrän han är 13 år.

Själv styr jag upp det ena och det andra, förbereder mig på några arbetsintensiva månader - gläds åt att jag faktiskt har jobb igen och att det är ett nytt bokkontrakt på väg hit. Tänk va. En till bok, som jag får göra.

På måndag är det dags för yoga igen. Längtar efter det. Tills dess gläds jag över grannar, höst, gotländska valnötter, en chef som börjar bli en riktigt god vän och lugnet. Livet här är så mycket lugnare. 

Bilden längst ned är en slags "läser just nu"-lista. Tack och lov för att det finns bibliotek. 

Så blev det höst

Så gick den vackra, långa sommaren över i höst. Jag har varit i Stockholm och varit kursledare. Vad himla roligt det är att träffa vetgiriga, nyfikna kursdeltagare! Så hann jag promenera en hel del, träffa vänner, njuta av hösten och besöka några av favoritbutikerna. Konsthantverkarna, E. Torndahl och Svensk Hemslöjd - där boksläppet för min bok kommer att gå av stapeln i vår. Sätt en liten kråka i kalendern och kom och fira med mig! 

Jag fick vara med och fira Eva Trotzigs nya bok Sticka retro! också! En bok med en alldeles särskilt fin Helmi på omslaget. Jag hann träffa både mamma och pappa alldeles ensam vilket verkligen var fint och så var jag på förlaget och träffade min redaktör och förläggare. Vi kikade på omslagsförslag, mina texter och illustrationer till boken. 

Jag tycker att det är himla roligt att stöta och blöta texter. Det ser ut att bli en spännande vår! Det står klart dels efter mötet med förlaget, men också efter ett möte jag hade här på ön innan jag for till Stockholm. Mer om det när alla papper är skrivna!

Bäst av allt var det nog ändå att komma igen. Nu dröjer det ett tag innan jag åker härifrån igen, vilket känns bra. Det är skönt att vara hemma. 

 

Att landa lite till och hörde ni - det var deadlinen som swischade förbi

Vi har en nästan unik chans nu när vi formar vår nya vardag här. En chans att skapa en vardag vi vill ha - vi är inte fria helt och hållet givetvis. Det finns som alltid en del yttre ramar att förhålla oss till, men ändå. Vi kan skapa oss nya traditioner, nya vanor. Så det gör vi nu. De flesta av dessa handlar om att vara mer tillsammans. För att det finns tid till det nu, mer tid. Till att spela tärning, cykla, gå på kondis och gå och lyssna på musik i en ruin under Kulturnatten. Vi har hunnit en tur till Stockholm också, hela familjen. Träffa en del släkt och vänner. Valdar längtar tillbaka till sin gamla klass. Givetvis. Konstigt vore det annars, men han tyckte att det var skönt att komma hem sedan. För det är lugnare här. Vi är lugnare här. 

Det var härligt att komma tillbaka till jobbet på Yllet inredning också. Även om jag bara jobbar lite grann så trivs jag väldigt bra i det sammanhanget, med Frida som äger och driver butiken. 

Det blev en tur till höstmarknaden på Skansen i alla fall. Härlig hösttradition! Kvällsbåten hem sent på söndagen och alldeles för trötta barn på måndagen. Men det gick. 

På måndagen efter gjorde jag något jag nog inte visste att jag skulle våga. Jag anmälde mig till en yogakurs. När jag skriver det här har jag hunnit med tre lektioner och tänker att det nog finns plats för mig i yogan. Det finns plats för yogan i mitt liv. Det var detta med nya mönster. 

Jag lyckades hålla deadline med boken också! Inte för att jag inte trodde det, men det är faktiskt något närmast magiskt. Hur det infinner sig ett mellanrum i både kropp och själ liksom. Det betyder ju inte att allt är klart, tvärt om - men det betyder att arbetet går in i nästa fas. 

Mer om boken får nog komma i ett alldeles eget inlägg, för nu får jag visa lite smygbilder. 

Tyvärr har hela den här helgen varit ett töcken, eftersom att hela familjen fick magsjuka i torsdagsnatt. I går tog den ett varv till - men vi lever på hoppet nu så att säga. Jag hann i alla fall kika lite på Hermannas samling hos hemslöjdskonsulenterna här i Visby innan det bröt lös. Jag skall tillbaka en annan dag för att fortsätta med det. Men det finns en hel del godbitar där. Fortsättning följer.

Ha en fin vecka. Jag hoppas att jag ändå jag cykla iväg till yogan i morgon. Kan jag inte det, hoppas jag att jag kan landa i det också. Detta med antingen eller alltså. Något att vänja sig av med.