Tid

Så otroligt efterlängtat, det som kommer nu. Lugn och ro. Inga tidiga morgonreveljer för Valdar. Tid att  göra lite mer tillsammans, tid att njuta av att lillasyster är så stor. Att hon är här. Tid att laga mat tillsammans, baka, läsa, lyssna, skratta, ge oss ut på små och större äventyr. Sommarlivet är speciellt i år när jag är hemma med Helmi och Valdar. 

Avslutningen var fantastiskt fin. Sådär glad, ljus och lekfull. Glad. Valdars klass bjöd på underbara dockspel med sina virkade handdockor. Valdar hade inte gjort en, utan flera stycken och de korta små pjäserna var fantastiskt fina. 

Sedan firade vi in sommarlovet med en utomhusmiddag hos mamma och Janne. Med jordgubbar till efterrätt. Dagen efter väntade en sedan länge planerad operation för Valdar . Även om det har varit några jobbiga dagar så verkar allt läka som det ska. Han är särskilt glad över att inte behöva äta enbart glass längre.. 

Helmi står, smågår och står igen. Vi njuter av sommarsmaker, Björn skriver. Valdar virkar som en besatt. Jag minns precis den där första handarbetesglädjen - det GÅR inte att sluta, minns du?

Jag stickar vidare på den finfina randiga koftan och hoppas på lite mer handarbetestid över midsommar. Men det finns också ett lektäcke som behöver ömhet och kärlek. Vi får se vad det blir. Hur som helst önskar jag mig en lugn och skön midsommar. Framförallt lugn. 

11 månader

Helmi fyllde 11 månader i dag. Och så firade vi fina Helena som ställde till med kafferep på sin födelsedag. Vilken kalasdag! 

Hopp om livet

Nu tror jag baske mig att det går åt rätt håll. Vi har varit feberfria några dagar, det är en månad sedan operationen och just nu längtar jag mest av allt efter att komma igång med löpningen igen. Men nu skall vi ta det försiktigt, dag för dag. Allt skall läka och krafterna återhämtas. Hostan skall försvinna och ja- det skall väl ta lite tid helt enkelt.

Jag övar mitt tålamod. Igen. Inte min bästa gren.

Jag har kunna ta upp stickningen igen. Och sytt en sommarklänning till några vänners lilla dotter. Hoppas att den passar, det får nog bli ett sömnadssinlägg här vad det lider.

Oj vad jag trivs med livet med två barn. Det är liksom dubbelt så bra. Valdar är en fantastiskt fin storebror, och en himla fin person. Det är ett privilegium att få följa honom dag för dag och se honom bli mer och mer Valdar. Just nu virkar han mest. Handdockor, vantar och nu en mössa.

Det är så roligt att se hur mycket han att tycker om att handarbeta, teckna, dansa. Nu på onsdag är det avslutning, sedan väntar ett välbehövligt sommarlov. Till hösten flyttar klassen in i skolans huvudbyggnad. De börjar i trean.

Under helgen som gått har jag efter bästa förmåga brottats med korrmanus. Nu är det inne, och sånär som på en bildtext jag behöver få kvittering på väntar jag nu på en allra sista version innan det hela går i tryck. Blir man någonsin nöjd? Jag är stolt, pirrig, nervös och allt samtidigt. Men det är helt klart häftigt att se helheten.

En av de första kvällarna jag inte var helt utslagen gick vi ut i den ljumma kvällen. Handlade sparris, lax och färskpotatis. Helmi och jag applåderade basketspel. Det var välbehövliga andetag.

Vissa saker behöver firas med tårta. En tårta med årets första svenska jordgubbar, med syrlig lemon curd, vaniljsöt blåbärssylt och knastersyrlig passionsfrukt. Som att man börjar känna sig frisk. Det är en bra sak att fira. Vi tog en långpromenad genom Hagaparken med vänner och konstaterade att vi måste till Slottsgrunden och Teater i Haga för att se Dunderklumpen. 

Ibland kan jag stanna upp och undra om det verkligen är sant. Att det här är min familj! Som när jag stod och kikade på dem, mina käraste, från vardagsrummet. Kära röster, skratt som bubblar från magen och ja - de där ljuden som bara uttrycker närhet, trygghet och tillit. Oerhört tacksam för det. 

I går bar det av till Brunnsviken och det som var min största upptäckt när jag arbetade som guide i Haga. Annika Malmstens Kafé Sjöstugan. Beskrivs bäst med bilder. Glöm inte badkläderna, missa inte bullarna. Ät helst både mat och fika. Gå dit på konsert. Missa det inte. 

Maj var ju en tung månad för oss. Så ofantligt skönt att få vara hemma tillsammans en söndag när alla är friskare och gladare. Hopp om livet. 

Sängläge igen

Fy tusan alltså. Jag orkar inte ens skriva. Men vi har åkt på en elak infektion. Nu är det bara jag som fortfarande ligger däckad med temperaturer på över 39.

Hoppas att ni slipper. 

Lugn och vila

Jag stickar, gläds åt att även om det går långsamt blir jag lite piggare varje dag. Ser fram emot en liten resa vi skall göra tillsammans i övermorgon. En som Valdar inte vet om ännu. Och så barnloppisen i helgen som förhoppningsvis blir Hur Bra Som helst. Sök på Barnloppis på Facebook om du vill veta mer! Det kommer att säljas mycket fint. 

Koftan är nu räddad. Karin hittade ett nystan i rätt nyans så nu kan jag i lugn och ro sticka vidare. Tusen tack för det kära du! 

Fredag

Hoppsan Kerstin. Nu har det hänt en massa saker som jag inte alls har hunnit skriva om. Jag får återkomma. Mest av allt beror det på att jag hamnade på sjukhus och fick ligga kvar med en sådan där elak blindtarm som fick för sig att göra ont, brista, kräva operation och nu tålamod av mig. För nu skall det vilas. Jag orkar baske mig ingenting. Gudarna skall veta att jag verkligen försöker att inte bli tokig. 

Men det är faktiskt inte så jäkla lätt att vara bukopererad och inte få bära (knappt Pärlan) samtidigt som jo - det är ju bra att röra sig, men nja - inte för mycket. Ja, ni hajar. Så sitter man där och stickar ett par varv och är plötsligt kallsvettig och lätt febrig. Fast det blir ju bättre. I dag satt jag texempelvis på en bänk i skuggan och stickade i en stund medan finaste Pärlan sov i vagnen. 

Och göra en efterlysning måste jag ju. För det finns en risk att Garnet Inte Räcker. Otroligt men sant. 

Nu skall jag äta lite vattenmelon - för det har min mamma lärt mig att man skall göra när det är varmt - och vila. För i kväll skall jag ta med mig en stor förpackning näsdukar och dra till Fanfaren i Farsta. Det vankas nämligen dansuppvisning. Valdar skall uppträda med båda sina dansgrupper. Jag är den stoltaste mamman, såklart. Dansuppvisning. Jag smäller av av stolthet. 

En annan dag skall jag visa allt fint jag har sytt! Ha en fin fredag.

Efterlysning

Jo! Jag har börjat sticka en vansinnigt fin glad-randig kofta till Helmi i ett mönster av Nina Sagulin på Nysta. Nu har jag dock ett litet problem, jag har ett nystan för lite. Råkar du möjligen ha ett nystan Noro Silk Garden Lite i någon av färgställningarna nedan, eller en som passar att sälja till mig?

Hojta till i så fall. Annars hoppas jag att jag kan hitta ett enfärgat i t ex grått att randa ärmarna med. Det kan nog bli bra det med...

Overkligt och fantastiskt!

Nu ligger den faktiskt uppe för bevakning i nätbokhandlarna. Evas, Malins och min bok. Overkligt och fint känns det. I oktober kan den som vill sticka våra beskrivningar, tänk att det är på riktigt!

Här kan man läsa lite mer på förlagets hemsida!

Barnloppis

Kom på Återbruksdag med Barnloppis på Södermalm i Stockholm. 

Vill du veta mer? Gå med i gruppen "Stockholms Ambulerande Barnloppis" på Facebook- https://www.facebook.com/groups/stockholmsab

Maila oss på stockholmsab@gmail.com om du vill boka bord och sälja grejer. 

Välkommen!

Vänta ut

Lillasysters tänder för entré med samma intensitet som storebrors gjorde. Feber, gråt och bök.

Inte mycket sömn i natt, lite mer på dagen - åtminstone för henne. Ändrade planer i dag, vi fick vara hemma - men under eftermiddagen kom jag faktiskt äntligen ut själv en hel timme. Rask promenad i den dammiga våren. Precis innan jag avslutade rundan möttes jag av en fantastisk vitsippsbacke. Underbart!

Börjar så smått längta efter saker igen. Som att springa. Eller längta kanske är fel ord. Ser fram emot, det är det jag gör. Jag ser fram emot det. Jag vet inte riktigt när det blir. Det är lite som att jag smyger mig på det. Är så otroligt mån om att det skall fungera, och tror nog att jag verkligen behöver den där tiden själv.

Men nu skall vi rida ut den här tandstormen med Pärlan och hoppas att det blir en lugnare natt. Kanske skall jag lägga mig bakom henne i sängen och sova helt enkelt? Eller så tar jag fram lite tyger och planerar sömnadsprojekt.

Att börja bli klar

Det börjar faktiskt bli klart, i dag hade vi ett möte och gick igenom korrmanus. Försiktigt börjar jag se att det börjar finnas tid till annat, vi åkte förbi det stora möbelvaruhuset i Skärholmen ni vet.  Då tog vi oss en sväng förbi Stoff och stil när vi ändå var i närheten. Så nu skall här sys sommarkläder till Pärlan, och kanske mer ändå. På möbelhuset provsatt vi fåtöljen och konstaterade att Råskog måste flytta hem till oss vid tillfälle. En kombinerad bok och handarbetesvagn - det måste vi ju ha.

Annars måste jag säga att jag verkligen njuter av ljuset. Försöker komma lite på banan igen och ta lite genomtänkta beslut nu när det inte är fullt så stressigt längre. Se framåt och planera. Njuta av Valdars fantastiska vårdikt exempelvis. Den är det finaste på länge.