Höstdagar

I veckan var vi ensamma, Pärlan och jag. Björn var i Bulgarien på konferens och exkursion, Valdar var hos mamma nästan hela veckan. Här i Högdalen varvades känslostormar över olika besked med besök av och hos fina vänner. Tid att lära känna varandra, tid för vila vissa dagar och utmaningar andra.

Det är fortfarande så mycket som är första gången med vår Pärla, så vi provar oss fram.

Hon verkar gilla vagnen bättre än vad V gjorde, så vi går ut. Hon sover på fårskinnet, under filten i vagnen - ibland vaknar hon för en amningspaus eller så är hon vaken en stund. Pratar med löven, molnen, mig eller solen. Ibland ligger hon bara där och plirar medan jag tar ut stegen och sjunger för henne. Samtidigt. Det är fina promenader.

Förra veckan föddes Ella, och häromdagen fick jag träffa henne och överlämna ett par tossor. Varje gång jag stickar eller gör något till en ny liten människa fylls jag av hur rik jag är som kan det. Det känns fint att ge bort ett litet hölje av kärlek till dem man bryr sig om. Jag återkommer till det, och när det är en ny liten människa som är så efterlängtad blir det extra påtagligt.

Nu är det riktig söndag här. Vi har varit på Skansens Höstmarknad. Traskat runt i solsken med varandra och goda vänner. Tillsammans. Tänk vad jag värdesätter det. En kopp kaffe på en bänk i solen med fina vänner, Valdar skjutsad till barnkalas och Helmi i vagnen.

En stilla lycka, stor rikedom och kroppkakor med lingon och skirat smör. Lycka över att ha min fina familj, nya och gamla vänner att dela det med. Livet ni vet.