Ullungar

Våra två alltså. De är av ett alldeles särskilt slags skrot och korn. Valdar blir alldeles nöjd när han får ha både ull/siden-underställ och hemstickade tröjor på sig. Och toppluva. Helmi trivs fint i det mesta, stjäl gärna en stickad sjal och springer runt här helt inlindad. Som en blandning av en liten hob eller rumpnisse. Ständigt detta porlande skratt. Om hon inte är tvärarg - då skall jag säga att det inte porlar ett endaste dugg. 

Ibland förmanar jag Valdar och tycker att han borde ta en jacka på sig. Då tittar han stortögt på mig och påminner - Mamma, det är faktiskt ull. Jag behöver inget annat. Så sant som det är sagt min vän, så sant som det är sagt.