Den här helgen har faktiskt känns riktigt ledig. Det har varit fantastiskt skönt, nästan sådär så att det är svårt att beskriva. Kanske började det redan i torsdags med årets första lunch utomhus, promenad med J och lilla Ella runt på Söder och sedan en fin fredag med besök av Malin, Mattias och Esmeralda.
Då fotade vi ullockar till boken. Ull alltså. Även om man inte kan något alls om ull så är det ju lite häftigt tänker jag. Att det ser så olika ut, att alla de där ullockarna kommer från svenska lantrasfår. Ett makalöst djur och ett makalöst material alltså. Sedan fanns det lite tid att prata om framtiden också, framtida gemensamma projekt. Vansinnigt roligt tycker jag!
Bakade vetebröd gjorde jag också. Blåbärsbullar, längder med äpple och mandelmassa och citron och vallmo. Nu har vi testat lite, och det skall bakas lite mer. På fredag är det nämligen 9 år sedan Valdar kom till världen. Det är hisnande. Den där långa, omtänksamma, kloka människan med magen full av skratt, sång och pussar, benen fulla av spring och dans. 9 år. Nyp mig i armen.
En bra helg. Och än är den inte slut.
Då fotade vi ullockar till boken. Ull alltså. Även om man inte kan något alls om ull så är det ju lite häftigt tänker jag. Att det ser så olika ut, att alla de där ullockarna kommer från svenska lantrasfår. Ett makalöst djur och ett makalöst material alltså. Sedan fanns det lite tid att prata om framtiden också, framtida gemensamma projekt. Vansinnigt roligt tycker jag!
Bakade vetebröd gjorde jag också. Blåbärsbullar, längder med äpple och mandelmassa och citron och vallmo. Nu har vi testat lite, och det skall bakas lite mer. På fredag är det nämligen 9 år sedan Valdar kom till världen. Det är hisnande. Den där långa, omtänksamma, kloka människan med magen full av skratt, sång och pussar, benen fulla av spring och dans. 9 år. Nyp mig i armen.
En bra helg. Och än är den inte slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar